Diskussionen

Well, den gick som väntat.
Och nu får det faktiskt vara nog.
Även fast nästn allt är mitt eget fel. Det är det ju till och med.
Men jag lovar att jag mår bra :)
Kärleken dör dock aldrig, aldrig aldriiig.

Men "tears stres down your face when you lose something you can't replace". Så är det bara.
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0